Som ni kanske har förstått är jag efter i skolan, är snart färdig med allt dock. Det började i 7:an. Mina föräldrar skilde sig vilket är en jobbig situation i livet. Jag tror inte att personer som inte har skilda föräldrar faktist vet hur jobbigt det är. Speciellt i början när man ska lära sig att leva med det. Fick svårt att plugga, skippade läxor, kuggade prov etc. Jag gömde mig i stallet från omvärlden kan man väll säga. På den tiden visste inte jag varför det gick som det gick. Men nu i efterhand förstår jag så väl. Hur som helst så fick jag massa uppgifter som släpade. F i ca 6 ämnen när jag slutade 7:an om jag inte minns helt fel. Alltså nästan alla ämnen. Kan även säga att jag var ''sjuk'' väldigt mycket. Vill liksom inte till skolan, ville bara vara i stallet.

Sen hände det något. När jag slutade 7:an och sommarlovet kom igång fick jag en kick. Riktiga jag hade kommit fram. Taggad till allt. Fixa mina uppgifter som låg och släpade och börja träna. Jag har ingen aning om vad som intalade mig till att börja träna. Det bara hände. Glad över att jag började iallafall. När 8:an började var jag en helt annan person. Mina klass kände knappt igen mig för jag var inte blyg och frånvarande lika mycket. Ganska så snabbt in i 8:an började jag minska ryggsäcken med gamla uppgifter. Kämpade som bara den under höstterminen. Men sen när vi närmade oss vintern tappade jag gnistan. Mörkret förstörde allt. Blev efter i schemat och bara struntade i att fixa det sista. När vårterminen kom så fick jag tillbaka den här kicken att fortsätta. Kämpade igenom det sista, dock kom fler grejer jag behövde göra om. Men det gjorde inget, jag kämpade på ändå. Nu är jag snart klar. 3 uppgifter kvar. Har jag tur är jag färdig med allt innan vecka 19. 

Nu vet ni vad som gjorde att jag blev efter. Jag sket inte i allt med flit utan det bara blev så, för jag mådde inte bra. Nu däremot mår jag toppen. Är dock trött på en del grejer i skolan, betygsystemet etc men det hör inte hit. Jag har inte världens bästa betyg men jag varken siktar speciellt högt och jag orkar inte sikta högt. Nöjer mig med ett E, får jag mer så blir jag så klart ännu nöjdare. Men jag kommer aldrig kunna bli ett A-barn, isåfall skulle jag bara må dåligt.

Jag är hon som har mått skit men jag är också hon som hittade tillbaka till sig själv, men till ett bättre jag. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu släpper jag bomben. För ett bra tag sedan började jag fixa med en liten hemlig grej. Och den grejen är en ny blogg. Jag kände för att fortsätta att skriva ner mina tankar och vardag men inte här. Nu kan ni istället läsa om mig och mitt liv på nouw...

Kod för att importera min blogg till Nouw: 3982655804

          För några veckor sedan fick jag äran att fota min kompis lilla vovve. Hur söt liksom? Det var inte lätt att få han koncentrerad på kamerna men det gick. Vi testade lite alla möjliga platser. Först och främst natur. Men även lite mind...

Rösta gärna på kryddan HÄR Skulle vara super snällt om ni gjorde det :)   ...